Möte 2020-06-09

Årets befolkningsförändring till och med mars 2020 är en minskning med 22 personer. Det preliminära siffrorna för april-maj är en ytterligare minskning med 7 personer.

För 2020 är det ekonomiska läget mycket osäkert:
* Skatteintäkterna beräknas bli lägre än budgeterat på grund av Covid-19
• Budget 2020 är lägre än utfallet 2019 för kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och socialnämnden vilket innebär att åtgärder måste vidtas för att klara budgeterat resultat
• Den pågående Covid-19 pandemin påverkar bade kostnader och intäkter 2020. Hur mycket är dock osäkert beroende på hur långvarig pandemin blir.

Staten har aviserat att kommunen totalt kommer att få tillskott med 21,7 mkr under 2020 varav 17 mkr är med anledning av Covid -19.

Staten kommer även att ta även över sjuklöneansvaret under april och maj, regeringen har föreslagit att det även ska gälla juni och juli, minskade sociala avgifter under mars – juni samt ersätta kommunen för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården med anledning av Covid -19.

Kommunstyrelsen har 6 miljoner kronor att förfoga över i kontot för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter för att klara 2020 års resultat. Kommunfullmäktige beslutade i november 2019 om följande användning:
• 1 miljon kronor avsätts under kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter i budget 2020 för åtgärder i syfte att göra Ånge kommun mer trivsam och attraktiv. Kommunchefen ges i uppdrag att i kommunstyrelsen senast den 15 februari 2020 presentera: En första lista med förslag på åtgärder/aktiviteter enligt ovan angivna fas 1 och fas 2 på upp till 1 miljon kronor. Förslagen ska var för sig kort beskrivas samt tids- och prissättas.
• Upp till 2 miljoner kronor avsätts till det kommunala vägnätet
• Upp till 1 miljon kronor avsätts till yrkesutbildning riktade mot de behov som kartlagts i kommunens näringsliv.

KPMG har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Ånge Fastighets och Industri AB och Ånge Energi AB genomfört en granskning av bolagens rutiner för upphandling.

Utöver rekommendationerna till styrelsen för bolagen rekommenderar de att kommunstyrelsen ser över riktlinjer för upphandling både utifrån kommunfullmäktiges beslut om vita jobb och avseende kraven för direktupphandling.

Catharina Norberg, ekonomichef svarar: Policyn för upphandling och inköp är från 2009 och riktlinjerna är från 2015. En översyn av dokumenten bör göras.

Trafikverket Region Mitt bjuder in kommunerna i Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtland till ett webinarium med tema trafiksäkerhet den 23 oktober.

Grunden till initiativet är det regeringsuppdrag om att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik som Trafikverket har. Detta uppdrag gavs till Trafikverket i samband med att regeringen beslutade om en nystart för nollvisionen år 2016. Syftet med nystarten är att säkerställa att trafiksäkerhetsmålen nås samt att arbetet för nollvisionen fortsätter att leda till allt färre omkomna och allvarligt skadade i trafiken. För att åstadkomma detta, behövs det enligt regeringens mening, samverkan på olika plan i trafiksäkerhetsarbetet.

Syftet med mötet är att:
- Sprida kunskap om nollvisionen och gällande trafiksäkerhetsmål
- Informera om tillståndet gällande trafiksäkerhet i de fyra länen. Vilka är de stora utmaningarna?
- Informera om pågående arbete för att öka trafiksäkerheten
- Informera om viktiga kommunala insatser för att öka trafiksäkerheten

Mats Gustafsson, näringslivschef presenterar förslag till samrådsyttrande från Ånge kommun.

RES Renewable Norden AB (tidigare Nordisk Vindkraft) utreder möjligheten till att anlägga en vindkraftspark vid Storåsen, Ånge kommun, i Västernorrlands län. Projektet har tidigare varit ute på samråd, pausat under en period och har nu återupptagits. RES Renewable Norden AB bjuder därför på nytt in till samråd enligt miljöbalken (6 kap. 4§).

Samrådet genomförs skriftligt då det vanliga förfarandet med öppet hus och utställning inte går att genomföra på grund av Covid-19.

Information, utställning och underlag för samråd finns digitalt på projektets webbplats http://nordiskvindkraft.se/se/projekt/development/storaasen

Eventuella synpunkter lämnas senast den 26 juni 2020.

Tidigare beslut
Kommunstyrelsen beslutade den 26 maj 2020, § 76 att tacka för informationen. Frågan bereds vidare av kommunstyrelsens arbetsutskott.

Förslaget till Regional innovationsstrategi för Smart specialisering i Västernorrland har tagits fram i bred dialog och samverkan tillsammans med bland andra kommuner, länsstyrelsen och andra berörda myndigheter samt organisationer, däribland civilsamhällets och näringslivets aktörer. Ett stort antal dialogmöten och workshops har genomförts.

Remissversionen, analyser och kartläggningar som legat till grund för arbetet finns tillgängliga att hämta och läsa på Region Västernorrlands webbplats www.rvn.se/smartspecialisering.

Vid remissvar önskas särskilt synpunkter enligt nedanstående:
1. Utifrån regionala förutsättningar och utmaningar, hur väl fångar valda styrke- och utvecklingsområden vår förmåga till kunskapsdriven tillväxt i Västernorrland?
2. a) Saknas det något perspektiv i beskrivningen av dessa styrke- eller utvecklingsområden för att öka vår internationella konkurrenskraft och möta
utmaningen för ett diversifierat näringsliv?
b) Strategin ska även ligga till grund för ökad nationell och internationell finansiering. Ger strategin en tillräcklig beskrivning av Västernorrlands förändrings- och
utvecklingskraft?
3. Övriga synpunkter. Om ni ser behov av ändringar/kompletterande skrivningar utöver ovanstående frågor tar vi gärna emot konkreta förslag till slutversion av Västernorrlands innovationsstrategi för smart specialisering. Om organisationen vill lämna svar på ett specifikt avsnitt, ange då rubriken på avsnittet.

Regeringen beslutade den 12 april 2018 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera delar av regelverket kring sjukförsäkringen och, om det bedömdes nödvändigt, lämna författningsförslag.

Kommunikatör Marie Öberg ger information kring kommunens kommunikationsarbete och de syften som ska uppnås. Kanslichef Elin Rapp presenterar förslag till arbetssätt för att stärka kommunens kommunikation kring politiska beslut.

Stärkt kommunikation
God kommunikation stärker kommunen som plats och stärker också kommunen som en attraktiv arbetsgivare.
För att förbättra och förstärka kommunens kommunikation kan styrelsen och nämnderna med stöd av sekreteraren sammanfatta och publicera intressevärd information i samband med sina möten.

Ansvaret för kommunikation följer verksamhetsansvaret. Den som har ansvar för en verksamhet har också ansvar för intern och extern kommunikation för den verksamheten. När det gäller kommunikation kring politiska beslut kan en kort och saklig information i ett tidigt skede med Ånge kommun som avsändare ge en bra dialog med medborgare, och mer öppenhet i ärenden.

Förvaltningens förslag är att tydligare gå igenom ärenden på ärendeberedning utifrån kommunikationsperspektivet. Som rutin kan kommunstyrelsen och nämnderna i slutet av sina möten tänka igenom vad det är man vill kommunicera kring besluten i det sammanträde de nyss haft. Sekreteraren sammanfattar och publicerar därefter nyhet på intranät och webb.

Förteckningen av delegationer för kommunstyrelsen kompletteras med att beslutanderätten kring anläggningsbidrag, samlingslokalsbidrag, riktat bidrag samt uppdragsersättning för Ånge och Ljungaverks folketshus delegeras till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Annan bidragsgivning som sker enligt fastställda normer eller riktlinjer är verkställighet.

Delegering enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (delegaten).
Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning.

Kommunens revisorer har genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om styrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.

De rekommenderar kommunstyrelsen:
1. att anpassa målen så att de blir mätbara och enklare att följa upp.
Revisionen bedömer att måluppföljningen kan bli tydligare och målen än mer mätbara. Några av kommunstyrelsens mål följs endast upp en gång per år vilket medför att det blir svårt att fatta beslut om måluppfyllande åtgärder. Uppföljningen blir således endast en form av efterkontroll.
De anser att styrelsen regelbundet bör följa upp samtliga aktiviteter för att säkerställa att de övergripande målen uppnås.
De rekommenderar därför kommunstyrelsen att se över styrning och uppföljning mot kommunfullmäktiges mål.

2. att säkerställa att uppföljning av intern kontroll omfattar de mest väsentliga kontrollerna.
De ser positivt på att nämnden upprättat en riskanalys till grund för internkontroll. De noterar dock att risken avseende "att oklart ägarskap av kommunikationsuppgift gör att uppgiften inte utförs" som intar ett högt värde vid riskinventeringen inte resulterat i någon punkt i internkontrollplanen.
De rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att uppföljning av intern kontroll omfattar de mest väsentliga kontrollerna.

Förslag till svar angående rekommendationen om att anpassa målen så att de blir mätbara och enklare att följa upp:
Kommunstyrelsen har under de senaste åren diskuterat kring hur målformuleringar görs och målens syfte. Inför varje år har vissa uppdateringar och förändringar i målformuleringarna skett. Men det är fortfarande så att kommunstyrelsen delar revisionens bedömning om att målarbetet kan bli bättre. I nuvarande styrmodell bryts de övergripande kommunfullmäktigemålen ned till mål i styrelse och nämnder. Detta är en styrmodell som hanterar övergripande och visionära mål. Målen är långsiktiga i sin natur, och kräver strategiska insatser, och kanske ibland flera olika åtgärder. Att stämma av dessa mål så pass ofta som tertialvis gör att det endast är insatserna som kan följas upp.

Förändringar i styrmodellen kommer att utvecklas i samband med att kommunens vision antas. Eventuellt leder förändringar i styrmodellen till att endast utvecklingsmål fastställs, och att grunduppdraget tydliggörs och mäts genom olika nyckeltal. Men eftersom arbetet för tillfället går framåt i en långsammare takt på grund av hantering av corona är det för tidigt att säga hur förändringarna kommer att se ut.

Förslag till svar angående rekommendationen om att säkerställa att uppföljning av intern kontroll omfattar de mest väsentliga kontrollerna:
Kommunen kommer att utveckla arbetet med åtgärder för risker som bedöms höga genom att tydligare redovisa om förbättrande åtgärder sätts in.
Risken att kommunikation uteblir på grund av att verksamheterna fokuserar på sitt grunduppdrag och glömmer att kommunicera med till exempel brukare eller medborgare bedömdes som relativt hög. Bedömningen som gjordes i internkontrollplanen var att den inte skulle kontrolleras. Anledningen till varför den inte är föremål för kontroll var att förvaltningen skulle arbeta vidare med att påtala vikten av att kommunikation sker. Det hade varit bättre och tydligare om den åtgärden hade skrivits in som en förbättrande åtgärd i planen.

Teaterverkstan har tillskrivit kommunen med fråga om lån av läktare sommaren 2021, samt hjälp med frakt, montering och nedmontering.

Peter Gunnarsson, kulturchef skriver i yttrande att kommunen har en egen läktare för utlån till kultur och fritidsföreningar inom kommunen.

Läktarens utlån de senaste 6 åren har varit till Ånge Kabaré vid tre tillfällen och Träff & Trivs vid ett tillfälle. Utlånen är kopplad till fritidenhetens personal som transporterar och monterar läktaren, det sker under den hektiska sommarperioden med semestrar att ta hänsyn till.

2017 erbjöds Ånge Kabaré att arrendera läktaren av Ånge kommun men tackade nej.

Peter Gunnarsson föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunen säljer läktaren via anbud till tre föreningar inom kommunen.

Kommunstyrelsen beslutar om uppdragsersättning för 2020 till Ljungaverks Folketshusförening.

Tidigare beslut
Kommunstyrelsen beslutade den 4 februari 2020, § 12 att:
1. Utbetala 175 000 kronor i uppdragsersättning för perioden januari-juni 2020.
2. Inför beslut om utbetalning av uppdragsersättning för perioden juli-december ska föreningen redovisa hur de arbetar för att uppfylla målsättningen för samlingslokaler enligt Ånge kommuns riktlinjer för bidrag till samlingslokaler.

Kommunstyrelsem beslutar om uppdragsersättning för 2020 till Ånge Folketshusförening.

Tidigare beslut
Kommunstyrelsen beslutade den 4 februari 2020, § 13 att:
1. Ånge kommun ska fortsättningsvis betala hyra för enstaka uthyrningstillfällen till Ånge Folketshusförening.
2. Uppdra till kommunchef Stefan Wallsten att teckna avtal med Ånge Folketshusförening om hyressättning för Ånge kommun.
3. Utbetala 150 000 kronor i uppdragsersättning för perioden januari-juni.
4. Inför beslut om utbetalning av uppdragsersättning för perioden juli-december ska föreningen redovisa hur de arbetar för att uppfylla målsättningen för samlingslokaler enligt Ånge kommun riktlinjer för bidrag till samlingslokaler.

Medel att besluta om 2020: 1 800 000 kronor

Följande ansökningar om bygdeavgiftsmedel har inkommit:
Hammarslagets intresseförening 1500 00 kronor -för lekpark vid det kommunala badet på Backetjärn, Torpshammar

Ånge kommun 300 000 kronor – förnyelse av basutställning på naturum Ånge.

Ånge campingförening 200 000 kronor – strandpromenad längs Ljungan.

Karlsro Flyers 121 500 kornor – eldragning samt tak- och väggskivor i serveringsbyggnaden.

Torpshammars IF 296 000 kronor – reparationer av entréer och omklädningsrum.

IK Fjäll 118 700 kronor – renovering och utbyte av rink.

Ånge Atletklubb 44 900 kronor – ombyggnation och återställning av tidigare solarierum.

Viken Crossklubb 123 300 kronor – renovering av klubbstuga.

Kraftsamling Fränsta 26 828 kronor – utbyte av belysning och reparation av förråd vid Multiarenan samt reparation och byggnation i Fränstaparken.

Ånge ishockeyklubb 96 000 kronor – renovering av kök på Kastbergshallen.

Ånge ishockeyklubb 510 000 kronor – flytt av Sportboendet till annan lokal.

Total sökt summa: 2 284 879 kronor

Bygdeavgiftsmedel är en ersättning till bygder som blivit berörda genom utbyggnaden av vattenkraft.
Tillämpningsföreskrifter rörande bland annat bygdeavgiften finns i förordningen om bygde- och fiskeavgifter (1998:928). I den sägs att avgiftsmedel som inte ska gå till vissa skadeersättningar ska användas till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna (8 §).

Kommunstyrelsens arbetsutskott gör en uppföljning av de beslut som kommunstyrelsen tagit sex månader tidigare. Ärenden som bedöms angelägna att följa upp ska rapporteras av ansvarig handläggare i kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsens protokoll från den 12 november 2019 gås igenom för eventuell uppföljning av beslut.

Med utgångspunkt i den nya Regionala utvecklingsstrategin (RUS) är det viktigt att
kommunerna och regionen för dialog om hur man vill att kollektivtrafiken ska vara
utformad för att möta resenärernas önskemål och behov.

I den regionala utvecklingsstrategin 2020–2030 sägs:
”2030 underlättas vårt sätt att resa till och från arbete, utbildning, fritid, samt
samhälls- och välfärdsservice av ett funktionellt och sammanhållet system för resande
med kollektivtrafik. Vi byter enkelt mellan trafikslag och känner tillit till att systemet
fungerar. Ny teknik hjälper oss till nya resesätt och klimatsmart resande, även på orter
som inte trafikeras av traditionell kollektivtrafik. Invånare och besökare ser hållbart
resande med delade resurser som en självklarhet och vår klimatpåverkan minskar.”

Västernorrland är, trots vad som sägs i RUS, i allt väsentligt kvar i 60 och 70-talets modeller för kollektivtrafik avseende finansiering och organisering.
Av landets 21 regioner är det 2 som fortfarande organiserar kollektivtrafiken i kommunalförbund. För de län där kommuner och regioner har gemensamt ansvar för kollektivtrafiken genom kommunalförbund (Norrbotten och Västernorrland) motsvarar
organisation och inflytande i allt väsentligt den tidigare trafikhuvudmannamodellen
(1978). Av landets 21 regioner har 19 skatteväxlat hela eller delar av den regionala
kollektivtrafiken.
Målen för dagens kollektivtrafik i Sverige har förändrats från att fokusera på bidrag till olönsam trafik till dagens inriktning som ett medel för hållbar utveckling.
Dagens organisation i ett kommunalförbund ger inte förutsättningar att svara upp mot resenärernas eller politikens förväntningar.